Plåthistoria

fritt sammanställt av Claes Rosén

 

 

 

Ta också en titt i Bleck & Plåtslagerimuseet i Linköping ...

 

Här finns en pdf-fil från Riksantikvarieämbetet
som ger råd om underhåll av plåttak,
men också visar på äldre typer av utförande!

 

 

Historisk beskrivning

ÅR Typ Format i mm Kännetecken m.m.
f. Kr.      
3500 Kopparbrytning   Ca 3500 f Kr. skedde brytning av koppar på Cypern som tillsammans med Spanien blev främsta källan för koppar.
    På British Museum i London finns en bronshjälm från 600 år före Kristus.

 

e. Kr.      
1000 Sköldemakarna   Krigarna får stridssköldar uthamrade ur järn. Yrkesfolket som gjorde dessa kallades "Platesslagare".
1100 Hjälmmakarna Nu blev tillverkning av hjälmar och bleckskjortor också ett rent plåtslageriarbete.
1200 Koppar i Falun  

 

De första koppartaken lades i Sverige, med koppar från Falu koppar gruva.
1300 Harneskmakare Nu tillverkas hela rustningar i metall av Harneskmakare
1400 Bleckslagare   Rustningsmakarna arbetar nu direkt under kungar och härskare och får nu också yrkesbeteckningen Bleckslagare eller Blikkenslagare som då också vittnar om yrkets tyska ursprung.
1500 Smida järnplåtar 450*590*1 Plåt börjar läggas på enstaka slott och då företrädesvis på torn.
1600 Harnesksmakarna
blir Plåtslagare
  Efter alla krigs slut på 1600-talet fick Harneskmakarna leta upp nya arbetsuppgifter. De gav sig upp på taken och plåtslagaryrket föddes. Se bilder från plåtmuseet i Linköping.
1700 Bleckslagarna
tar för sig
  Plåt börjar läggas på herrgårdar och kommer till mer allmänt bruk till "högre ståndspersoner".
  Förtenning av plåt   Bleckslagarna lär ut förtenning som ett skydd mot rost
1800 Valsning av plåt   Valsning av plåt introduceras, vilket gav en billigare plåt så att fler "husägare" kunde använda plåt på tak. Med plåt på tak ökade också  brandskyddet jämfört med tak av torv och bräder.
1850 Förzinkad plåt i format  600*900*0,7
600*1200*0,7
"För"-zinkning införs. Nu kan man belägga ytan på järnplåten med zink, genom neddoppning i zinkbad och nu är plåt ett "måste". Plåt ger ett lätt tak och kunde användas till att täcka Torn och Spiror.
1893 Arbetstagarna bildar förbund   Efter en tid bildar de båda yrkesgrupperna Plåtslagarna fd. Harneskmakarna och Bleckslagarna ett gemensamt förbund, Sveriges Bleck- & Plåtslagareförbund
1900 Arbetsgivare bildar förbund   Sveriges Bleck - & Plåtslagare Mästareförbund, namnändrat på 1980-talet till Plåtslageriernas Riksförbund. Arbetsgivareförbund och branschorganisation för ventilations- och byggnadsplåtslagerier.
1920 El-förzinkning   Elektrolytisk förzinkning införs. Järnplåten beläggs med 12-15 µm zink på elektrolytisk väg, anod och katod, vilket ger ett jämnare och tunnar zinkskikt. Med ett sådan tunt zinkskikt måste dock plåten  omgående målas.
1935 Dubbelfals   Dubbelfalsning introduceras för att få ökad täthet då vindar börjades inredas som bostäder mot rådande trångboende. Koppar dubbelfalsades redan tidigare men nu infördes den även på förzinkad plåt.
 

1950

 

1:a Hus AMA

Format


Band

 

2000*1000*0,7


670*,06

Första Hus AMA utarbetas av bl.a Plåtkonsulten Göran Hasselgren

Nytt format som klipps ned till 667*1000mm för skivtäckning


TRP (TrapetsProfilerad) och bandplåt introduceras.

1960 1:a lackplåten   Organosol belagd plåt introduceras
1960 Galvad plåt upphör   Plåt från "Kockums" och "Stockholms Galvaniseringsfabrik" försvinner.
  Varmförzinkad plåt   Nu produceras bara "varm"-förzinkad plåt, en legering av av stål och zink, för plåtslageriändamål.
1960 Rostfri plåt 650-500 mm Sömsvetsad rostfri plåt börjar användas trots protester från branschen som trodde att svetsskarven med tiden skulle att rosta. Senare tillfördes nickel för att förhindra rostning, utomhus.
1962 1:a Branschrådet   Mästare, plåtslagare, ombudsmän bildar ett branschråd. Historiskt med ringa resultat.

1962 kostade en taktäckning i:
         galvad plåt 20 kr/kvm
         aluminium 25 kr/kvm
         koppar ca 70 kr/kvm

1963 Brist på plåtslagare   Höga löner och brist på arbetskraft tvingar företag att rationalisera genom införskaffande av arbetsbesparande maskiner och inköp av halvfabrikat som hängrännor och stuprör i 6-meters längder m.m.
1968 SBI   Stålbyggnadsinstitutet bildades på initiativ av SSAB, Svenska Stål AB
1969 Storm   Våldsam storm (>25m/s) på hösten 69 lyfter bort många plåttak. Efter detta infördes att klammer skulle infästas med 2 spik och att kopparklammer skulle vara dubbelvikta.
1970 Konsolkrok   Konsolkrok introduceras i fotrännor
1980 Plastisolen   Plastisolbelagd plåt introduceras och tegelimiterade plåt introduceras.
1990 Plasten flagar   Fabrikslackerad plåt från 1980-talet med skikt på över 160 µm börjar flaga. Benämningen underhållsfri plåt tas bort i marknadsföringen av lackerad stålplåt.
  Sv. Plåtrör upphör   Lindab köper och lägger ned Svenska Plåtrör i Linköping
  Korrugal upphör   Fd. Gränges Aluminium nu Korrugal köps upp av Plannja, iallafall den nya färgbeläggningsmaskinen.
  SSAB+Plannja=1   Plannja, fd. NJA Norrbottens Jernverk AB ingår nu i samma konsortium som SSAB Svenska Stål AB.
1994 VM fotboll   Under sommaren 1994, under pågående fotbolls VM i USA, inträffade några veckor med över 30 graders värme även långt in på nätterna, s. k. tropisk nätter. Eftersom natten inte kylde ned plåttaken fick den fortsatta solinstrålningen under dagen plåttaken att överstiga 60-85 grader C, vilket ingen plastfärg stoppar för. Plastfärgen börjar flagna och övergår till sitt ursprungsformat som i PVC-termoplastens fall är små kulor!  
1999 Storm   Ny storm den 29:e november (eg. kuling ca 22m/s) lyfter bort hela taken, i synnerhet låglutande papptak. Takplåten satt nu kvar i inbrädningen, se Storm 1969 ovan.
2000 Bleck-& Plåt   Plåtslagerifacket Bleck- & Plåtslageriarbetareförbundet upphör som självständigt förbund och ingår nu i Byggnadsarbetareförbundet.
2002 Polyesterlack   Ny färgbelagd förzinkad plåt introduceras. Nu återigen en tunnskiktsbeläggning med polyester. Producenterna lämnar nu också 15 års garanti.
2005 Stormen "Gudrun"   Årets första storm (över 32 m/s) inträffade i januari och drabbade främst Småland. Inga tak blåste av däremot fälldes många träd, främst gran.
2006 Liten storm

och

högkonjunktur

  Runt Örebro hade vi runt den 9:e januari 2006 stormbyar på 29 m/s. Inga skador på plåttak har rapporterats.

Nu är också polyesterlacken fullt etablerad och PVC´s era är nu historia.

Bostadsproduktionen sätter fart igen, och det är till och med svårt att få tag i snickare, rörmokare, plåtslagare m.m.

2007 Stormen "Per"

Prishöjningar &
Finanskris

  Storm runt Götaland och Svealand men inga större skador på plåttak.

Kraftiga prisökningar på främst kopparplåt och stål beroende på Kinesernas köpbehov för sin expansiva inhemska produktion.

2010 Sträng vinter

 

Koppartjuvar

  Kallaste och långvarigaste vintern i mannaminne! Många skador på tak. Snön från november 2009 låg kvar på taken ända till mars 2010. Snötäcket växte, isolerade och hindrade underifrån värme att fritt strömma ut! Detta innebar att en del av snön smälte underifrån och rann ned till avloppen/stuprören och där frös till is. Isen hindrade nytt smältvatten att rinna ut, med följd att smältvattnet läckte in i fastigheternas takkonstruktion!

Under detta år börjar "koppartjuvar" härja runt kyrkor med koppartak.

2011 Stormen Dagmar   Dagmar slog till med 22 m/s (Örebro) natten mellan 25-26 december. 15 m höga vågor vid Norska kusten, några plåttak avblåsta men mest omkullblåsta träd!

Inte bara koppartak tas utan också kopparkabel vid järnvägar av "koppartjuvar".

2012 Stormen Emil

DNA-märkning

Green Coat

  Natten mellan 3-4:e januari slog Emil till i södra Sverige. 31 m/s har uppmätts! Det är orkanvindar!

Försök görs med DNA-märkning av koppar, men inget minskar stölderna när kopparpriset är så högt som nu!

SSAB introducerar ny färgbeläggning på stålplåt baserad på "rapsolja".

2013 Stormen Simone,
Sven och Ivar
  28:e oktober drar stormen (eg. orkan) Simone in över södra Sverige. Vindbyar på 42 m/s i Halland och lufttrycket i Örebro var tex. nere i 958 mb! Inga större skador på tak, mest nedfallna träd.

Stormen Sven, drabbade främst Skåne 5:e december med avblåsning av något plåttak i Malmö. Barometervärde 953 mb, ett av det lägsta i Sverige! Lägst noterat är 938 från år 1895.

Stormen Ivar, drabbade främst norrland 12:e december med några avblåsta tak.

2015 Stormarna

Egon, Freja,

Gorm, Helga

slår till mot Sverige

  Klass 2 varning för stormen Egon, drabbade främst södra Sverige runt 10:e januari.
Några koppartak blåste av i Småland. Bra för "koppartjuvarna" ,nu behöver de inte riva av taken!

10:e november slog stormen Freja till i Södra Sverige. Vind upp till 38 m/s har noterats. Några byggställningar har rasat.

Återigen drabbas södra och mellersta Sverige av nya stormar Gorm och Helga med orkanvindar, 29-35 m/s i november-december 2015.

2016 Puts på Isolering   SP anser att enstegstätade fasader (puts på isolering) måste byggas om!
       
       
       

Vad fanns på taken 1994?

Tak miljoner kvm varav på

Småhus

varav på

Flerbostadshus

varav på

Industri

varav på

Offentliga byggnader

Papp 115 42 13 37 23
Plåt 60 11 9 27 13
Tegel 285 183 32 36 34
Totalt 460 236 54 100 70

Källa: Industrifakta 1994


Hur mycket plåt produceras i Sverige?

 

Material

kvm/år 1990

%

kvm/år 1995 %
Förzinkad slätplåt 9,000,000 39 2,000,000 15
Förzinkad TRP-plåt 4,000,000 17 3,200,000 24
Förz.lackerad plåt 3,000,000 13 2,500,000 18
Förz.lackerad TRP 6,000,000 26 5,200,000 38
Koppar 500,000 2 400,000 2
Aluminium 500,000 2 400,000 2
Rostfri plåt 100,000 0,5 50,000 0,5
Bly, mässing m.m. 100,000 0,5 50,000 0,5

TOTALT

23,200,000 100 13,800,000 100
Europa 600,000,000      

 


Bostadsproduktion i Sverige, avrundat 1.000 tal.

      År        Lägenheter i
Flerbostadshus
Villor TOTALT Konjunktur
BYGG
1957 47 000 17 000 64 000 Hög
1958 45 000 17 000 62 000 Hög
1959 51 000 18 000 69 000 Hög
1960 51 000 17 000 68 000 Hög
1961 53 000 20 000 73 000 Hög
1962 53 000 22 000 75 000 Hög
1963 58 000 23 000 81 000 Hög
1964 60 000 27 000 87 000 Hög
1965 69 000 28 000 97 000 Hög
1966 62 000 27 000 89 000 Hög
1967 72 000 28 000 100 000 Hög
1968 77 000 29 000 106 000 Hög
1969 77 000 32 000 109 000 Hög
1970 75 000 35 000 110 000 Hög
1971 75 000 32 000 107 000 Hög
1972 67 000 37 000 104 000 Hög
1973 54 000 43 000 97 000 Hög
1974 39 000 46 000 85 000 Hög
1975 27 000 47 000 74 000 Hög
1976 16 000 40 000 56 000 Låg
1977 14 000 41 000 55 000 Låg
1978 14 000 40 000 54 000 Låg
1979 16 000 40 000 56 000 Hög
1980 16 000 36 000 52 000 Hög
1981 18 000 34 000 52 000 Hög
1982 18 000 27 000 45 000 Hög
1983 20 000 23 000 43 000 Låg
1984 17 000 18 000 35 000 Låg
1985 17 000 16 000 33 000 Låg
1986 15 000 14 000 29 000 Låg
1987 16 000 15 000 31 000 Låg
1988 21 000 19 000 40 000 Hög
1989 27 000 23 000 50 000 Hög
1990 34 000 25 000 59 000 Hög
1991 38 000 29 000 67 000 Låg
1992 38 000 19 000 57 000 Låg
1993 27 000 9 000 35 000 Låg
1994 16 000 5 000 21 000 Låg
1995 9 000 4 000 13 000 Låg
1996 9 000 4 000 13 000 Låg
1997 9 000 4 000 13 000 Låg
1998 7 000 4 000 11 000 Låg
1999 6 000 5 000 11 000 Låg
2000 7 000 6 000 13 000 Låg
2001 7 000 8 000 15 000 Låg
2002 13 000 7 000 20 000 Låg
2003 12 000 8 000 20 000 Låg
2004 14 000 12 000 26 000 Låg
2005 13 000 10 000 23 000 Låg
2006 19 000 11 000 30 000 Låg / Hög
2007 18 000 12 000 30 000 Låg / Hög
2008 20 000 12 000 32 000 Låg / Hög
2009 15 000 8 000 23 000 Låg / Hög
2010 11 000 9 000 20 000 Låg / Hög
2011 13 000 7 000 20 000 Låg / Hög
2012 17 000 9 000 26 000 Låg / Hög
2013 20 000 9 000 29 000 Låg / Hög
2014 30 000 8 000 38 000 Låg / Hög
2015 36 000 9 000 45 000 Hög
2016 49 000 14 000 63 000 Hög
2017     ~ 65 000 Hög
2018        

Källa: SCB

 

Fråga: Hur många nya bostäder behövs varje år, i Sverige?

Svar: Minst 50 000 st.

Förklaring:
År 2006 fanns det ca 113 000 tjugoåringar och från 1957 till 2016 har det i genomsnitt byggts 51 000 bostäder.
Om det i varje årskull finns över 100 000 individer av båda könen, så skulle man kunna anta att
minst 50 000 bostäder behövs byggas varje år, om alla flyttar ihop!
Om bara hälften flyttar ihop behövs 75 000 nya bostäder!

Hänsyn har ej gjorts för t.ex. rivning av äldre bostäder och avflyttning pga dödsfall.

 


Lön och arbetstid genom tiderna

År kr/tim Mots.kr/2016 kr/mån öre/dag tim/dag tim/vecka tim/år  
1230 0,00007   0,02 kr 0,08 12 72 3744 Not 1
1270 0,00010   0,03 kr 0,12 12 72 3744  
1320 0,00013   0,04 kr 0,16 12 72 3744  
1350 0,0006   0,19 kr 0,74 12 72 3744  
1360 0,0008   0,26 kr 1 12 72 3744  
1440 0,002   0,5 kr 2 12 72 3744  
1550 0,003   1,0 kr 4 12 72 3744  
1570 0,007   2,1 kr 8 12 72 3744  
1600 0,007   2,1 kr 8 12 72 3744  
1625 0,010   3 kr 12 12 72 3744  
1640 0,027   8 kr 32 12 72 3744  
1700 0,028   9 kr 33 12 72 3744  
1770 0,055   17 kr 66 12 72 3744  
1880 0,13   39 kr 150 12 72 3744  
1900 0,36   94 kr 360 10 60 3120  
1919 0,60 10:-/tim 125 kr 480 8 48 2496 Not 2
1925 0,65   135 kr 520 8 48 2496  
1930 0,66 18:-/tim 128 kr 525 8 45 2340 Not 3
1935 0,67   131 kr 538 8 45 2340  
1940 0,92 22:-/tim 179 kr 735 8 45 2340  
1945 1,09   212 kr 870 8 45 2340  
1950 1,69 30:-/tim 329 kr 1350 8 45 2340  
1960 3,25 37:-/tim 634 kr   8 45 2340  
1965 8,00   1 560 kr   8 45 2340  
1966 14,00   2 730 kr   8 45 2340  
1970 18,00 138:-/tim 3 510 kr   8 45 2340  
1972 20,00   3 900 kr   8 45 2340  
1975 22,00   3 813 kr   8 40 2080  
1976 25,00   4 333 kr   8 40 2080  
1977 29,00   5 027 kr   8 40 2080  
1978 30,00   5 200 kr   8 40 2080  
1979 33,00   5 720 kr   8 40 2080  
1980 35,00 111:-/tim 6 067 kr   8 40 2080  
1981 38,00   6 587 kr   8 40 2080  
1982 39,00   6 760 kr   8 40 2080  
1983 40,00   6 933 kr   8 40 2080  
1984 50,00   8 667 kr   8 40 2080  
1985 55,00   9 533 kr   8 40 2080  
1986 60,00   10 400 kr   8 40 2080  
1987 63,00   10 920 kr   8 40 2080  
1988 65,00   11 267 kr   8 40 2080  
1989 70,00   12 133 kr   8 40 2080  
1990 75,00 114:-/tim 13 000 kr   8 40 2080  
1991 91,00   15 773 kr   8 40 2080  
1992 92,00   15 947 kr   8 40 2080  
1993 93,00   16 120 kr   8 40 2080  
1994 94,00   16 293 kr   8 40 2080  
1995 96,00   16 640 kr   8 40 2080  
1996 98,00   16 987 kr   8 40 2080  
1997 100,00   17 333 kr   8 40 2080  
1998 105,00   18 200 kr   8 40 2080  
1999 108,00   18 720 kr   8 40 2080  
2000 110,00   19 067 kr   8 40 2080  
2001 113,00   19 587 kr   8 40 2080  
2002 115,00   19 933 kr   8 40 2080  
2003 120,00   20 800 kr   8 40 2080  
2004 125,00   21 667 kr   8 40 2080  
2005 132,00   22 880 kr   8 40 2080  
2006 136,00   23 573 kr   8 40 2080  
2007 140,00   24 267 kr   8 40 2080  
2008 147,00   25 480 kr   8 40 2080  
2009 152,00   26 347 kr   8 40 2080  
2010 157,00   27 213 kr   8 40 2080  
2011 158,00   27 387 kr   8 40 2080  
2012 163,00   28 253 kr   8 40 2080  
2013 166,00   28 773 kr   8 40 2080  
2014 171,00   29 640 kr   8 40 2080  
2015 177,00   30 680 kr   8 40 2080  
2016 182,00   31 547 kr   8 40 2080  
                 
    Gul färg = beräknat Grön färg = Enl källor    
                 
    Not 1:  Kan variera från 72 till 108 tim/vecka    
    Not 2: 6 dag * 8 tim = 48 tim/vecka    
    Not 3: 5 dag * 8 tim + 5 tim Lördag = 45 tim /vecka  
                 

Källa: SCB, Vad kostar det? av Lars O Lagerqvist, Byggplåts-Calculator. m.fl


Plåtformat genom tiderna

Användes från:   Format i cm Format i mm Format i tum Format i fot
1700-talet Skivtäckning 45*60   18 * 24 1,5*2
  " 60*60   24 * 24 2*2
  " 60*90 606*920 24 * 36 2*3
1850-talet " 60*120   24 * 48 2*4
  " 60*150   24 * 60 2*5
  " 60*180   24 * 72 2*6
1960-talet " 67*180      
  " 75*60   30 * 24  
  " 75*90   30 * 36  
  " 75*120   30 * 48  
  " 75*150   30 * 60  
  " 75*180   30 * 72  
  "   666*1000    
  " 100*200 cm      
1950-talet Bandtäckning   600    
  "   650    
  "   670    
  "   700    

 


Vikter genom tiderna

Namn = Skålpund (425 gram)
1 Pound ~ 425 gram kallas också "skålpund"
1 Kilo 1000 gram  
1 Ounce ~28 gram Guldenhet
     

Plåtvikter genom tiderna

Plåttyp tjkl kg/kbdm (densitet) kg/kvm Skålpund (425 gram)
Järn 0,7 7,85 5,5 13
         
Zink 0,7 7,14 5,0  
         
Bly 1,0 11,3 11,3  
         
Förinkad 0,56 7,85 4,4  
" 0,63 " 5,0  
" 0,71 " 5,6  
         
Aluminium 0,6 2,7 1,6  
" 0,7 " 1,9  
" 0,8 " 2,2  
  0,9 " 2,4  
" 1,0 " 2,7  
         
Koppar 0,56 8,93 5,0  
" 0,63 " 5,6 14
" 0,71 " 6,3  
"        
Rostfritt 0,4 7,9 3,2  
" 0,5 " 4,0  
"        

 


Plåtmått genom tiderna

      År        Benämning  i mm kommentar
  aln  ~600 "mått från armbågen till lillfingerspetsen"
  fot  ~300 "mått från hälen till stortånsspetsen"
1665- verktum 24,74 Tum är ett gammalt längdmått som ungefär motsvarar
längden av tummens övre led, ca 2,5 cm
1885- decimaltum 29,69  
  engelsk tum 25,4 Heter på engelska "inch" och när det är flera "inches"
1889 meter 1000 Metersystemet är nu det enda lagliga måttsystemet!

Benämningen Tumstock förekommer fortfarande när den riktigare borde kallas Millimeterstock eller Meterstock.


Datorenheter

Namn    =  
1 Byte     8 bit (bitar)
1 KB K=kilo=tusen 1.024 bytes ~1.000 bytes
1 MB M=mega=miljon 1.024 KB ~1.000.000 bytes
1 GB G=giga=miljard 1.024 MB ~1.000.000.000 bytes
1 TB T=tera=biljon 1.024 GB ~1.000.000.000.000 bytes

 


Upp
Tillbaka hem! Upp!

Sidan uppdaterades 2018-03-22